Om kriget kommer

2016-07-15

Skyddsrum och krig är ju alltid långt bort och inget som berör en vanlig människa som bor i lägenhet men vad är det för bröl man hör ibland på måndagar?(förrutom grannarnas försök till konversationer på balkongerna). Varför har förråden i källaren så klena väggar när ingången ser ut som ett kassavalv? 

 

Alla frågorna hör samman med kriget....

 

Ljudet som hörst första måndagen i varje månad är den testsignal som ska larma om kriget kommer. Nu kan den även larma för  större olyckor, gasutsläpp, kärnkraftshaverier mm

Denna högljudda melodi är en påminnelse om en svunnen tid som faktiskt inte är så långt tillbaks. En tid som starkt präglade hur våra hus ser ut... 

Vid ingången till trapphusen sitter en skylt. Den sitter så tydligt att de flesta helt missat att den finns, trots att de passerar den massvis men gånger dagligen. På skylten står det skyddsrum men var finns dessa? 

Hela vår källare är skyddsrum mot bomber och granater. När husen byggdes i mitten på 60-t var skyddsrum obligatoriska när man byggde nytt. Det kalla kriget mellan det kommunistiska Sovjet kunde vilken dag som helst drabba samman med det kapitalsitiska väst. Att Sovjet inte var rädda att invadera var ju mycket tydligt. Sverige jobbade hårt på att inte hamna i skottlinjen genom att utmåla sig som neutrala men tyckte samtidigt att det var likabra att försäkra sig lite. Därför byggdes det in skyddsrum i alla miljonprogrammen. 

Skyddsrummen finns i källaren. De stora massiva bankvalvsdörrarna är ingången till skyddsrummen. Orsaken till att våra källarförråd är gjorda av några pinnar med lite hönsnät, hur enkelt som helst att bryta sig in i, är för att hela källarens alla förråd ska kunna rivas ner och slängas ut på 24h. Här ska hela husets befolkning kunna få plats när bomber och gas faller över oss! Skyddsrummen är skyddade mot gas genom att skapa ett övertryck samt att all ny luft filtreras och pumpas runt i källaren. 

Vi har två förråd fyllda med luftpumpar, reningsutrustning, spadar, gasmasker mm. All utrustning räknas fortfarande som aktiv, trots att den är från 1965 och att allt gummi och liknande nog är helt slut. Sakerna måste förvaras och finnas på plats. 

Det finns en del husägare som när de  vill bygga om plötsligt upptäcker att delar av deras tomt ligger på "prickad" mark dvs marken, deras trädgård, är förbjuden att bygga på då kommunen och försvaret tänkt sig att det vid en krigsituation, ska kunna sättas upp baracker, skapas landingsbanor, omlastningsstationer etc på dessa platser. 

Lite info hämtat från Wikipedia:

Efter andra världskrigets slut fortsatte den Svenska regeringen att hålla hög beredskap för civilbefolkningens luftskydd. Ett anfall med kärnvapen utgjorde ett nytt hot och tvingade fram nya planeringsstrategier. Dels skulle städernas invånare evakueras, dels skulle de kvarvarande finna skydd i några stora befolkningsskyddsrum. I Stockholm byggdes exempelvis Johannes skyddsrum (klart 1955), som var världens första fullt färdiga atombombssäkra civila skyddsrum och Katarinabergets skyddsrum(klart 1957) som var världens största atombombssäkra civila skyddsrum. Det senare kunde ge plats åt 20 000 människor. I Göteborg byggdes en anläggning i Otterhällan.[2]

I slutet av 1970-talet ändrades efterkrigstidens planeringsinriktning med några enstaka stora befolkningsskyddsrum och samtidig evakuering. Nu skulle det byggas skyddsrum i ett stort antal orter, också i de större städernas centrala delar. Under 1980-talet var många skyddsrumsplatser byggda eller planerade. Försvarsbeslutet 1987 innebar att skyddsrumsbyggandet i högre grad än tidigare skulle inriktas på sådana områden inom en ort där mer betydande risker ansågs finnas för civilbefolkningen.[3] Nu var det fastighetsägarens skyldighet att anordna civila, så kallade normalskyddsrum, om behov förelåg. I samband med varje bygglovsansökan vid nybyggnader eller tillbyggnader krävdes ett skyddsrumsbesked, där kommunen bestämde hur många nya skyddsrumsplatser det skulle behövas. Fanns behov av att anordna nya platser så var detbyggherrens skyldighet att låta projektera, bygga och underhålla skyddsrummet. Kommunen betalade, efter godkänd besiktning, ut en schablonmässig ersättning som i regel täckte byggherrens merkostnader. Skyddsrummet kunde i fredstid användas för civila ändamål, oftast som förråd. Fastighetsägaren hade dock ansvar att skyddsrummet kunde återställas och tas i bruk inom 48 timmar.[4]

Ett normalskyddsrum för exempelvis 180 personer krävde en nettoyta av minst 135 m² (0,75 m²/person). För dessa personer fanns sex torrtoaletter och ett vattentappställe samt hinkar, spadar och annan redskap. Skyddsrummet kunde ventileras med handdrivna och filterförsedda ventilationsanläggningar och blev skyddsrumsentrén blockerad kunde man ta sig ut via reservutgångar. Alla utrustnings- och inredningsdetaljer avsedda för skyddsdrift förvarades i skyddsrumsförrådet.[5]

 

2019-05-01

2019-03-11

2018-12-01

2018-10-13

2018-09-30

2018-03-25

2017-10-19

2017-09-29

2017-08-13

2017-06-29

2017-06-16

2017-06-05

2017-06-02

2017-06-02

2017-01-23

2017-01-23

2016-11-28

2016-09-11

2016-08-09

2016-07-15

2016-06-20

2016-06-07

2016-05-09

2016-05-09

2016-05-08

2016-05-04

2016-05-02

2016-05-01

2016-03-29

2016-03-23

2016-03-16

2016-03-15

2016-02-10

2016-01-15

2015-12-28

2015-11-08

2015-11-05

2015-10-12

2015-09-09

2015-08-24

2015-08-23

2015-08-23

2015-08-17

2015-07-30

2015-06-12

2015-05-28

2015-04-19

2014-12-15

2014-11-19

2014-11-15

2014-11-09

2014-11-08

2014-10-06

2014-08-05

2014-07-25

2014-06-02

2014-05-13

2014-05-01

2014-04-01

2014-03-31

2014-01-01